Jag försöker lura mig själv...

LEEDS
Dagarna innan matchen mot Tottenham försöker jag intala mig själv att jag inte vill att vi når avancemang i FA-cupen. Jag säger till mig själv att "det är bäst om vi åker ur, ligan är viktigast". När matchen väl drar i gång är nervositeten där, vinnarinstinkten är i detta nu lika stor hos mig som hos Kisnorbo. Jag skriker, gapar, skäller på domaren och blir knäckt när Tottenham gör 2-1. Vad som händer sedan känns faktiskt som en liten klassiker redan nu. Beckford får straff i 95:e och vrääääääker in den. Jag blir idiot, jag skriker som om jag vunnit 50 miljoner på lotto och jag tror faktiskt att just där och just då så är jag lika lycklig som jag hade varit när lottovinsten kom. Skillnaden är att matchen är jag lycklig över fram till nästa match, då står man på noll igen. Fotboll berör, jag är i och för sig fotbollsidiot, men det är fanimej en fantastisk sport.

Bäst i går: Ankergren - vilka saves!

INTER
När Milan hackade sig fram i höstas likt en repig skiva från en gymnasiefest -02 så tyckte jag SYND om Leonardo. Jag började känna att jag "unnade" honom framgång då han stod där med sina hundögon. Han verkade vara helt karaktärslös och utstrålade mer osäkerhet än den mobbade, feta ungen på skolgården. Idag är det väl inte riktigt så, Leonardo vinner och vinner. Han utstrålar ett lugn och en säkerhet som Ciro Ferarra bara kan drömma om. Nu är det istället Ferrara jag tycker synd om! Dessa unga coacher, som varit fenomenala fotbollsspelare, känner jga mer för än vad jag gör för de äldre. Kanske inte konstigt, men det gör lite ont i hjärtat på mig.

I dag är det derby. Det är ingen idé att snacka mer om det. Nestas vara eller ickevara ska inte spela någon roll, men det gör det givetvis. Men som Mourinho säger: "Det enda som gör mig nöjd är 3 poäng." Det är helt sant.

Mourinho har ALDRIG förlorat en hemma match med Inter i ligan, samma facit har han i Chelsea. Jag tror att det rör sig om 150 matcher totalt. 150 matcher i rad som Mourinho har fått poäng i, som han ALDRIG kamman noll i. Varför skulle den sviten brytas idag?! VARFÖR?!?

Nu avverkar vi den här söndagen. Slötittar på lite fotboll, käkar en kebabtallrik och sen smäller det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0